affektskola

Skapande psykologis Känsloskola/Affektskola är öppen för alla som vill lära sig mer om människans kanske viktigaste signalsystem, det jag har valt att kalla vårt sociala signalsystem, det informations o signalsystem som vi till vardags benämner ”känslor”.

Varför Affektskola?

Tänk er följande scenario, en oerfaren pilot som inte är van att flyga ett stort passagerarplan, o därför inte förstår o kan läsa av samtliga mätare, lampor o reglage i kockpiten, det vi kan kalla för planets interna signalsystem, förbereder sig inför flygningen genom att täcka över de mätare o lampor han inte förstår sig på. Kan vi tänka oss att det finns risker o nackdelar med den typen av förberedelse? O vilka konsekvenser kan det få om han börjar flyga fram o åter mellan städer, länder o kontinenter med delar av planets signalsystem dolda? ilket får som konsekvens att han inte kan bli medveten om viktig information om planets tillstånd. En informationsbrist som kan äventyra planets o i förlängningen sin egen samt besättningens o passagerarnas säkerhet. Det låter inte som en särskilt lyckad o genomtänkt strategi att hantera en kunskapsbrist på, eller hur?

Om vi skulle fråga honom om varför han gör så, så skulle han kanske svara något i stil med:

• ”Ja men jag förstår ju dem ändå inte o blir bara stressad av dem när de rör sig o börjar blinka, så vad ska jag göra? Vidare fortsätter han, har jag missat att tejpa över något instrument eller någon lampa då brukar jag ta på mig hörlurar o lyssna på hög musik, men blir jag riktigt stressad av skiten så ber jag någon annan i besättningen ta över spakarna samtidigt som jag tar några löpvändor upp o ner för gången mellan passagerarna, då brukar jag som tur är bli lite mer avslappnad.”

Hmmm… det låter som att vår fiktiva pilot kommer att få svårt att under någon längre tid klara av en vardag som pilot ansvarsfullt sätt, utan att orsaka en eller annan mer eller mindre allvarlig incident.

Men trots att ovanstående låter enormt riskfyllt, energikrävande o ska vi säga, till o med dumdristigt, så är det tyvärr precis så som många människor på grund av okunskap o ogynsamma förutsättningar för att lära, försöker förhålla sig i relation till sin egen kropps signalsystem, känslorna.

För precis som i ett plan, där informationen från signalsystemet behövs för att kunna fatta korrekta beslut under långa krävande flygningar, så behöver vi människor tillgång till den information som våra känslor vill hjälpa oss att bli medvetna om. För en erfaren o kompetent pilot så utgör informationen från signalsystemet i kockpitt grunden för lämpliga åtgärder o beteenden som han ska vidta i syfte att undvika olyckor o värsta fall en krasch. Som regel är det inte märkligare än så. Inget drama. Att ha förmågan att använda informtionen från mätarna klokt, utgör i själva verket grundförutsättningen för att kunna undvika att skapa drama.

Precis på samma vis blir det för oss människor då vi är trygga med o kompetenta nog, att kunna ta tillvara på den information som känslorna syftar till att göra oss uppmärksamma på, låter vi den informationen o kunskapen ligga till grund för våra beteenden, då kan vi navigera oss igenom vår vardag på ett sätt som skapar trygghet för vår omgivning i stället för att vi bidrar till att skapa ett enda långt drama.

Ett annat ord för ovanstående kunskap o kompetens är Emotionell Intelligens, ofta förkortat EQ. Emotionell intelligens är inte som många kanske tror, en medfödd förmåga, utan i allra högsta grad en förvärvad kompentens. Har vi föräldrar eller andra viktiga vuxna runt om oss som kan detta då vi växer upp, då har vi goda förutsättningar att lära av deras sätt att relatera till oss o andra. Växer vi däremot upp med föräldrar o vuxna som saknar en trygg förankring i sin kropp o i synnerhet då i relation till ”känslorna”, då ökar risken för drama markant, helt proportionerligt med oförmågans storlek. Stor oförmåga = mycket drama. Förmågan o färdigheten att relatera till sitt eget o andras känsloliv på ett medvetet kompetent sätt, skapar trygghet, både för den som besitter förmågan men även för dem i personens omgivning.

För precis som piloten inte kan bortse från den informationsflödet i kockpit för att kompetent klara sitt arbete, lika lite kan vi männsikor undvika att känna oss törstiga, hungriga eller trötta, vi kan bara välja lämpligt beteende för att påverka hur vi känner. På precis samma sätt är det med känslorna som har sin grund i det som forksare kallar för affekter, vi kan inte välja när affekterna triggas med påföljande känslor, eftersom det på ett biologiskt plan är funktioner o processer som utgör grunden för vår anpssningsförmåga o överlevnad. Alltså vi kan lika lite välja bort att vara törstiga som vi kan välja bort att ibland bli ledsna eller arga, vi kan bara välja hur vi beter oss då en känsla uppstår, för att i förlägningen så gynsamt som möjligt ta hand om våra egna o andras behov.

Vad är affektskola?

I vid mening använder vi inte sällan ordet ”känslor” som ett uttryck för hela kroppens biologiska o fysiologiska signalssystem, alltså sammantaget alla kroppsliga processer/signler som påverkar vad vi ”känner” i vår kropp. En del av signalsystemet består av de signaler som kroppen generar för att informera oss o göra oss medvetna om att vi behöver ta hand om våra rent fysiska basala behov, exempelvis då vi känner oss hungriga o behöver mat, eller då vi behöver sova eftersom vi känner oss trötta. Den andra delen av signalsystemet, som vi kan kalla vårt sociala signalsystem, signalerar till både oss själva o till vår omgivning om vår sinnesstämning, exempelvis om vi är arga, ledsna eller glada. Som regel är det oftast de ”sociala” känslorna som vi avser då vi använder ordet ”känslor”.

Våra sociala känslor, hädanefter benämnt kot o gott för känslor, har alltså sin biologiska grund i affekterna. De så kallade grundaffekterna är nio till antalet o när de triggas så inleds den process i kroppen som vi kan bli medvetna om som ”känslor”. Affekterna är kroppsliga o neurologiska grundreaktioner som initieras av inre eller yttre stimuli, eller annorlunda uttryckt, av inre eller yttre händelser. Affekten i sig verkar o startar upp helt bortom vår medvetna kontroll, men däremot kan vi bli medvetna om att en affekt har triggats, genom att iakta o medvetandegöra efterföljande kroppsliga sensationer som är en del av den process som affekten startat upp, den aspekten av den fysiologiska processen benämer vi i vardagligt tal för känslor.

I affektskola så lär vi oss mer om affekter, emotioner o känslor, vi jobbar med att öka vår medvetenhet om hur olika känslor naturligt kommer o går under en dag. Vi lär oss att analysera det som kalls för skript, alltså hur affekter påverkar vårt beteende i dubbel bemärkelse, både hur vi tänker o hur vi agerar. Målet är att öka kunskapen om signalvärdet av att medvetet förhålla sig till känslor, hur känslor påverkar vårt beteende o hur vi genom medvetenhet kan påbörja resan mot att ändra problemskapande skript o beteenden.